Bakpå min cykel höll du om mig, som i kramp. Du landade hårt, du var nog alltid sjuk.
Jag kom på att det endast är tre dar kvar. Och jag hoppas innerligt att mina hjärtan befinner sig där då! Jag längtar efter den ivriga känslan att få trängas, svettas och skrika tillsammans med andra!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar