shut

Jag har inte kunnat sova något alls inatt.
Halsen har gjort ont som inåthelvete.
Men vaknade och nu är det borta.
Nu är jag bara hes och låter som en 65-årig karl med whiskey och en cigarr i handen.

Jag fick ett roligt inlägg på facebook av min gamla textlärare Kristina idag:

"Kristina Wärring
Hej Johanna
Det tog ett tag innan jag förstod att DU var pessmisten. Å andra sidan. I det stora hela är du en optimistisk och positiv tjej men du har liksom bestämt dig - om man ser det så. Bilden med din bekymrade min bakom kameran är genial. Om du fortsätter att skriva, sura och att hålla på din integritet kommer det ...att gå bra för dig, det är jag helt säker på.. Jag menar helt enkelt- finns det något vackrare än dessa ord - keep on writing.

Kristina"

Efter det inlägget blev jag peppad att fortsätta skriva.
Och nu förstår jag hur mycket jag saknar mina textlektioner.
Även fast man satt där framför en skärm och kände sig otroligt dum i huvet.
Att försöka bilda meningar och få ner fantasin till word var verkligen ingen dans.
Men roligt var det!
Har man bra lärare och ett skönt gäng omkring sig går det finemang!

För övrigt ringde jag nån praktikplatssamordnare idag och frågade efter någon ledig praktikplats.
Självklart kom jag fel och han jobbade med invandrare på en skola.
MY LUCK!
Jag får väl börja skriva hatiska krönikor i kurren eller så.

peace out!